Högskolebehörighet för alla gymnasieprogram enligt regeringsförslag

År 2011 togs högskolebehörighet bort från yrkesprogrammen med syftet att få in mer praktisk undervisning på schemat. Sedan dess har dock intresset för yrkesutbildningarna minskat generellt sett, vilket ses som en av orsakerna till bristen på arbetskraft inom vissa sektorer. Göran Danielsson, branschföreträdare på Sveriges Åkeriföretag, är huvudsakligen positiv till förändringen.

– Det är bra att beslutet kom. Min upplevelse de senaste tio åren har varit att många föräldrar påverkat sina barn att välja utbildningar som ger högskolebehörighet, eftersom det ger störst valmöjligheter om eleven vill läsa vidare. Men nu blir det en ickefråga, och förhoppningen är förstås att söktrycket till praktiska utbildningar ska öka. Vår bransch har redan ett bra söktryck, bland det högsta av alla gymnasieutbildningar, men för många branscher betyder detta mycket.

Men det finns också en risk med förändringen, poängterar Göran Danielsson.

– Tidigare har utbildningarna behövt rymmas inom 2 500 gymnasiepoäng, med vissa undantag. Nu kommer yrkesprogrammens omfattning behöva utökas både när det gäller gymnasiepoäng och garanterad undervisningstid, om inte yrkeskurserna ska bli lidande. Det kan innebära att utbildningarna blir tuffare, när eleverna ska hinna med mer utbildning inom samma tidsram. De elever som önskar välja bort den grundläggande behörigheten måste därför kunna göra det.

Skolminister Lina Axelsson Kihlblom bekräftar också i ett pressmeddelande att just den valfriheten finns med i regeringens proposition. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2023 och ska tillämpas första gången på utbildning som påbörjas höstterminen 2023.