Vanligast med dödsolyckor inom vägtransporter

– Varje dödsolycka är en tragedi och många skulle kunna förhindras om rätt information, säkerhetsåtgärder och kunskap funnits, säger Erna Zelmin-Ekenhem, Arbetsmiljöverkets generaldirektör.

Arbetsmiljöverket har analyserat de sammanlagt 404 arbetsolyckor med dödlig utgång som inträffade i svensk arbetskraft åren 2011 till 2020. Under samma period förolyckades ytterligare 90 personer som inte ingår i den svenska arbetskraften, och därmed inte finns med i den här statistiken, på jobbet i Sverige.

Rapporten visar att det framför allt är män mellan 55 och 64 år som arbetar i enmansföretag, eller företag med få anställda, som råkar ut för dödliga olyckor på jobbet. Under den senaste tioårsperioden har nio av tio som förolyckats i arbetet varit män. De flesta dödsolyckor sker i mansdominerade branscher.

Dessa fyra branscher var enligt Arbetsmiljöverket mest drabbade av olyckor med dödlig utgång under 2011–2020:

• Byggverksamhet
• Jord- och skogsbruk
• Tillverkningsindustri
• Transportverksamhet

Den vanligaste händelse som ledde fram till en dödsolycka var förlorad kontroll över transportmedel. Det kan handla om trafikolyckor eller att någon blir påkörd utanför fordonet eller kläms under flak. Många dödsolyckor har även inträffat i samband med lossning och lastning, fall från tak, föremål som ramlat ner eller förlorad kontroll över maskiner.

– Det förebyggande arbetsmiljöarbetet på varje arbetsplats, där man identifierar riskerna och åtgärdar dem, är avgörande i arbetet mot dödsolyckor. Alla kan begå misstag på jobbet, men de måste kunna ske utan katastrofala konsekvenser, säger Erna Zelmin-Ekenhem.

Lastbilsförare har varit mest utsatta för dödsolyckor över tid, sammanlagt 66 lastbils- och långtradarförare har förolyckats på jobbet de senaste tio åren. Andra drabbade yrken är växtodlare och djuruppfödare, byggnads- och anläggningsarbetare, anläggningsmaskinförare, skogsbrukare, underhållsmekaniker, maskinreparatörer, VVS-montörer och brandmän. Arbetsmiljöverket anger dock bara absoluta tal och inte andelen av de yrkesverksamma inom respektive yrke som förolyckats, eller hur olycksfrekvensen ser ut om den kopplas till antal arbetade timmar.

Arbetsmiljöverkets tidigare analyser visar att dödsolyckor i arbete ofta sker i samband med en avvikelse från hur man vanligen agerar, samtidigt som det har funnits brister i säkerhetsåtgärderna. Det kan vara brister i arbetsledning, instruktioner eller för att de instruktioner som finns inte är kända eller inte följs.

– Det är arbetsgivaren som har ansvar för arbetsmiljön. Men det krävs kunskap och engagemang från flera håll. För att få ner dödsolyckorna behöver hela arbetsmarknaden fortsätta att samarbeta, från politiker och myndigheter till arbetsgivare och fackförbund, säger Erna Zelmin-Ekenhem.

Yrkena med flest dödsolyckor på jobbet (2011–2020):

• Lastbils- och långtradarförare – 66 personer
• Växtodlare och djuruppfödare – 30 personer
• Husdjursuppfödare och djurskötare – 16 personer
• Övriga byggnads- och anläggningsarbetare – 16 personer
• Anläggningsmaskinförare med flera – 15 personer
• Skogsbrukare med flera – 14 personer
• Underhållsmekaniker och maskinreparatörer – 13 personer
• VVS-montörer med flera – 10 personer
• Byggnadsarbetare, all round – 9 personer
• Brandmän – 8 personer