Reduktionsplikten ska höjas
Vid årsskiftet sänktes reduktionsplikten för diesel och bensin i syfte att få ned drivmedelspriserna. Nu har regeringen och Sverigedemokraterna meddelat att den återigen ska höjas, samtidigt som skatten på drivmedel sänks.
Reduktionsplikten innebär att klimatutsläppen från fossil diesel och bensin måste reduceras genom inblandning av biobränslen. Före årsskiftet låg reduktionsplikten på 30,5 procent för diesel och 7,8 för bensin och enligt tidigare beslut skulle nivån justeras upp kontinuerligt med tiden. Men regeringen och samarbetspartiet Sverigedemokraterna sänkte vid årsskiftet nivån till 6 procent för både diesel och bensin, vilket bland annat innebar att dieselpriset sjönk med mer än fyra kronor eftersom fossil diesel är billigare än de förnybara alternativen. De fyra Tidöpartierna har sedan dess fått stark kritik från många håll då sänkningen av reduktionsplikten leder till betydande utsläppsökningar från vägtransporter i Sverige och gör att det blir svårt för Sverige att nå klimatmålen.
Nu backar alltså Tidöpartierna en bit i frågan. Enligt ett nytt förslag ska reduktionsplikten nu återigen höjas, denna gång till 10 procent för både bensin och diesel. Det innebär alltså att den fortsatt kommer att vara betydligt lägre för diesel än innan regeringens förra sänkning, men att den blir något högre än tidigare maxnivån för bensin. Beslutet har fått ett blandat mottagande från olika intresseorganisationer, där många menar att politiken är för ryckig och inte ger långsiktiga spelregler för näringslivet. Sveriges Åkeriföretag är en av dessa aktörer.
– Långsiktiga politiska spelregler är av största vikt för åkerinäringen, inte minst kopplat till framtida investeringar i fordon och bränsle. Från åkerinäringen vill vi se en långsiktig överenskommelse kring reduktionspliktens utveckling och framtida nivåer, säger Ulric Långberg, samhällspolitisk chef för Sveriges Åkeriföretag.
Organisationen påpekar också att man vill se en översyn av samtliga skatter, avgifter och tullar som påverkar transportkostnaden ur ett omställningsperspektiv och att kortsiktiga höjningar och sänkningar av olika skatter skapar osäkerhet och riskerar att sänka konkurrenskraften.
För att kompensera den prisökning som höjningen väntas leda till planerar regeringen att i kommande budgetproposition också sänka skatten på bensin med 75 öre per liter 1 juli 2025. Samtidigt höjs skatten på diesel med 11 öre, som ett resultat av EU-regler. Man planerar även att inför 2026 föreslå att den automatiska årliga indexhöjningen av drivmedelsskatterna stoppas.
Regeringen skriver i ett pressmeddelande att ”Med den nya reduktionsplikten beräknar Regeringskansliet i nuläget att Sverige klarar ESR-åtagandet till år 2030, utifrån de faktorer som är kända idag. Utöver den nya reduktionsplikten kommer regeringen också tillsätta den styrmedelsutredning som aviserades i Klimathandlingsplanen.”
Regeringen skriver också att drivmedelspriserna vid pump ”allt annat lika väntas minska till följd av förslaget”, utan att specificera de exakta förmodade priseffekterna. Regeringen öppnar också för att låta el från publika laddstationer få räknas med i reduktionsplikten.
Mats Hellström
Chefredaktör
010-510 54 45
mats.hellstrom@akeri.se