Budgetposterna som påverkar åkerinäringen

Inflationen är bekämpad och nu är det dags att få Sverige att växa och bli rikare. Det var finansminister Elisabeth Svantessons utgångspunkt när hon på torsdagen presenterade regeringens budget. En lunta på över 3 000 sidor kan knappast beskrivas i detalj i en vanlig tidningsartikel, men vi har plockat ut de poster vi hittat som vi tror kommer att spela mest roll för åkerinäringen – på kort eller lång sikt.
 

Infrastruktur
Klimatklivet får ökat stöd med 500 miljoner kronor 2025, 500 mnkr 2027, 200 mnkr 2029 och 100 mnkr 2030 jämfört med tidigare beslutade nivåer.

Det särskilda stödet till laddinfrastruktur förstärks med 550 miljoner kronor årligen mellan 2027 och 2030.

Regeringen har tidigare meddelat att man ska satsa 15 miljarder extra per år de närmsta tre åren på underhåll och upprustning av vägar och järnväg. I infrastrukturpropositionen som avser planperioden 2026–2037 vill man göra historiskt stora satsningar som innebär en höjning av budgeten med 200 miljarder kronor under de 11 åren.
 

Energi
Lokalsamhället ska kunna dra ekonomiskt nytta av vindkraftsetableringar. För detta ändamål avsätter regeringen 340 mnkr för 2025, 270 för 2026 och 400 för 2027. Syftet är att fler kommuner ska säga ja till etableringar. Samtidigt ändras fastighetsskatten för vindkraft så att den blir samma som för andra elproduktionsanläggningar (från 0,2 till 0,5 procent av taxeringsvärdet). Det ger enligt beräkningarna en skatteintäkt på 170 mnkr och beräknas träda i kraft 2026. 15 miljoner avsätts separat till insatser för att snabba på beslutsprocessen för vindkraft.

Drygt en miljard kronor ska satsas på att öka elsystemets förmågor regionalt och där behoven är som störst, något som regeringen kallar för Kraftlyftet. Det kan handla om investeringar i elproduktion, energilager, energieffektivisering, flexibilitetstjänster eller andra systemtjänster som i dagsläget inte kommer till stånd på marknadsmässiga grunder. Regeringen avsätter för detta ändamål 100 miljoner kronor 2025. För 2026 beräknas summan uppgå till 200 miljoner kronor och 400 miljoner kronor 2027. Därefter samma belopp årligen fram till 2035. 10 miljoner satsas årligen till samordning av planeringen av elsystemet och stödet till energiforskning ökar med 100 miljoner 2025 och beräknas sedan öka med 175 miljoner 2026 och 250 miljoner 2027. 100 ytterligare miljoner går särskilt till pilot- och demonstrationsprojekt inom kärnkraftsområdet. 30 miljoner i särskilt stöd ges för att stärka förutsättningarna för ny kärnkraft (35 mnkr för 2026 och 25 mnkr för 2027).
 

Företagande
Det så kallade ”Växastödet” innebär att en näringsidkare som inte har några anställda förutom sig själv får en nedsatt arbetsgivaravgift för att anställa en till person. Nu ändras det så att stödet gäller för ytterligare en anställd, en välkommen åtgärd för mycket små åkerier som bara har några få anställda. Gränsen för ersättningen som omfattas av nedsättningen höjs också från 25 000 till 35 000 kronor i månaden.
 

Utbildning
Den regionala yrkesinriktade vuxenutbildningen får 900 miljoner kronor mer (inräknat studiestöd) för att säkra omställning i arbetslivet och långsiktig kompetensförsörjning. Enligt regeringens beräkningar räcker det till omkring 11 000 fler årsstudieplatser, vilket gör att de statligt finansierade platserna totalt uppgår till 72 000 för 2025. Kommuner som ansöker om statsbidrag till yrkesvux ska också kunna ansöka om stöd för två år i taget i stället för ett år enligt nuvarande regler. Även statens bidrag till handlare inom lärlingsutbildningen i komvux ska ökas, från 3 500 till 7 000 kr per år. 10 nya miljoner ges också till Jobbsprånget, ett initiativ som rör individuellt anpassad praktik.

Reaktionerna på budgeten har som vanligt varit blandade.

– Företagen har kostnader för att kvalitetssäkra utbildningen av lärlingar från vuxen- och gymnasieutbildningen. Det är särskilt välkommet att bidrag till företag som tar emot gymnasiala lärlingar fördubblas från 3 500 till 7 000 kronor. Nu behöver en del av de 900 miljonerna öronmärkas till fler utbildningar inom till exempel anläggning, säger exempelvis Catharina Elmsäter-Svärd, vd för Byggföretagen.

Branschkollegan Lars Hildingsson, tf förbundsordförande för fackförbundet Byggnads, konstaterar att regeringen satsar mycket på transportinfrastruktur, lite på bostadsbyggande i norra Sverige, men att det i övrigt är tomt i budgeten på byggsidan.

– Det är välkommet att man försöker komma i kapp den underfinansiering som länge plågat Sveriges infrastruktur. Det är något vi efterfrågat länge.  Men samtidigt har man helt lämnat byggbranschen åt sitt öde och stilla sett på när varslen ökat och tusentals yrkesmän- och kvinnor lämnat branschen.

Ulric Långberg, samhällspolitisk chef på Sveriges Åkeriföretag, tycker att det finns mycket bra i budgeten från åkerinäringens synvinkel. Han nämner bland annat satsningarna på en tryggare och fossilfri energiförsörjning, energiforskning, effektivare tillståndsprocesser, ökade satsningar på laddinfrastruktur och investeringsstöd genom Klimatklivet.

– Vi välkomnar satsningar som främjar den affärsmässiga gröna omställningen och det är mycket positivt att mer pengar går till infrastrukturen så att vi kanske kan vända trenden för underhållsskulden.