Behovsanpassat lärande när nya gymnasiereformen träder i kraft

Den 1 juli, och därmed lagom till höstens skolstart, börjar GY25 att gälla. Reformen omfattar dock enbart de gymnasie- och komvuxelever som börjar i årskurs ett i höst. De som går i årskurs två och tre får slutföra sina studier enligt det gamla kurssystemet som ska avslutas senast 2030.

Nytt är bland annat att kursbetygen avvecklas och ersätts av ämnesbetyg. Enligt utredningen får eleverna på det sättet längre tid för fördjupning i ett ämne innan det slutliga betyget sätts. På det mer praktiskt inriktade fordons- och transportprogrammet spänner ämnen som fordon och transport, yrkestrafik, godstransport och fordonskombinationer över sammanlagt 1 300 poäng.

Nytt är också de valbara kurserna där eleven har möjlighet att nischa sig. De regionala behoven får nu ta större plats i skolans utbud och tanken är att utbilda arbetskraft som företagen på orten efterfrågar. På transportsidan kan det exempelvis handla om kurser i skog- eller anläggningstransporter, distribution eller fjärrtrafik.  

Liksom tidigare ska eleven fortfarande ha totalt 15 veckors APL-praktik, arbetsplatsförlagt lärande. Skolorna har fortfarande huvudansvaret för att hitta praktikplatser, även om eleverna själva ibland hittar praktikplatser genom sina egna nätverk.

– Skolorna ska helt enkelt erbjuda ämnen med inriktning på den efterfrågan som finns på orten. Där kommer APL att ha stor betydelse. Nu har företagen verkligen möjlighet att knyta an och utbilda sina framtida chaufförer, säger Martin Johansson, regional projektledare på TYA, Transportfackens Yrkes- och Arbetsmiljönämnd.

Att nischningen skulle kunna vara ett hinder för möjligheten att flytta och byta inriktning längre fram i livet tror Martin Johansson inte. Elever på fordons- och transportprogrammet stannar ofta kvar på hemorten efter sin examen.

– Möjligheten till jobb är god för arbetslösheten bland yrkeschaufförer är låg. Så jag skulle säga att om allt klaffar är just dessa elever skattebetalare dag ett efter examen i sina hemkommuner.

 

För att branschen ska bli lyckosam i att ta emot APL-elever behöver det finnas kunskap i handledning. Martin Johansson rekommenderar att föraren genomgår en handledarutbildning. Utbildningen i TYA:s regi spänner över fem dagar.

Marin Johansson ser att det är väl investerade pengar som ökar kompetensen i att handleda andra, men även i att vara en ambassadör för yrket.

– Med kompetenshöjning i ledarskap av chaufförerna får åkeriet också se det som en åtgärd som gynnar verksamheten. Samtidigt har man möjligheten att få tillbaka en elev som känner organisationen och som är fit for fight utan längre upplärningstid. En dåligt genomförd APL från arbetsgivarsidan riskerar att ge företaget dåligt rykte och att eleven försvinner till en konkurrent.

Att ta sig an en APL-elev ställer krav på organisationen, särskilt i tider med en tidspressad bransch. Martin Johansson är medveten om det men ser få andra alternativ.

I Skaraborg, som exempel, finns idag sju gymnasieskolor. Där uppges det finnas ett behov av 239 nya yrkesförare de närmaste 12 månaderna. Samtidigt utexamineras cirka 160 färdigutbildade elever från regionens gymnasieskolor och Komvuxutbildningar nu i vår. Det är en diff på minus 80 förare, enbart i Skaraborg.

Martin Johansson tror att GY25 kan ha en positiv effekt på branschen. Många söker sig idag till utbildningen, men alla kommer inte in. Bland de som antas klarar dock inte alla av att bli färdiga förare och vissa elever föredrar att bli mekaniker istället.

Samtidigt har antalet studiestarka kvinnliga sökanden ökat. I Skaraborg är 11 procent av regionens förare kvinnor.

– Vi är positiva till den nya gymnasiereformen. Med tätare dialog mellan skolorna och det lokala näringslivet hoppas vi att fler åkerier ser möjligheten att utvecklas vidare, säger Martin Johansson.

Text: Veronica Rönnlund Aldman
Foto: Studio Klang, Tya
Artikeln är publicerad i Svensk Åkeritidning nr 1 2025.