Byggkonjunkturen på väg mot vändning
Det största fallet i bostadsbyggande sedan 90-talskrisen, och en dipp för järnvägsinvesteringar trots stora underhålls- och nybyggnadsbehov. De negativa signalerna från bygg- och anläggningsmarknaden har duggat tätt de senaste åren. Men allt har inte varit dåligt, och nu talar flera faktorer för en vändning – även för bostäder.
Under 2022 färdigställdes fler än 54 000 nya lägenheter i Sverige, och förra året landade antalet på drygt 65 500. Senaste gången antalet understeg 50 000 var 2017. Den höga byggtakten har varit ett resultat av bland annat ett uppdämt behov av nya bostäder och låga räntor. Men de goda åren har avlösts av en rejäl nedgång i antalet nya byggstartade projekt som ett resultat av högre räntor och höga byggkostnader, men också av svenskarnas sjunkande reala disponibla inkomster som är en effekt av inflationen. I Byggföretagens första konjunkturanalys för 2024 (Byggkonjunkturen #1 2024) spår branschorganisationen att de totala nybyggnadsinvesteringarna inom bostadssektorn under innevarande år minskar med 34 procent, efter att förra året ha fallit med hela 37 procent. Förra årets fall var då den största nedgången mellan efterföljande år sedan 2009 – året då finanskrisens effekter var som tydligast. Toppnivån för antalet påbörjade nya bostäder nåddes 2021 med hela 68 400 bostäder, medan siffrorna för 2023 landade på 27 600 – klart mer än en halvering och enligt rapporten det största fallet på bostadsmarknaden sedan 90-talskrisen.
Men alla typer av fastighetsinvesteringar har inte landat i källaren. I konjunkturrapporten går det att läsa att både investeringarna i kategorierna ”lokaler” och ”anläggningar” ökade under 2023, med 10 respektive 6 procent. Tillsammans med förändringarna för ombyggnad, fritidshus och en post för transaktionskostnader innebar detta en total nedgång i nybyggnadsinvesteringarna 2023 på inte fullt så dramatiska 6 procent. I år beräknas både lokaler och anläggningar hamna på en stabil nivå motsvarande ungefär förra årets siffror och prognosen för samtliga bygginvesteringar spås landa på minus 5 procent – alltså nära förra årets siffror.
För byggsektorn och åkerier och andra aktörer med bygg- och anläggningsverksamhet går det att se tendenser till en viss vändning på marknaden. Det offentliga byggandet av infrastruktur landar enligt prognosen på minussiffror i år, men kompenseras av en privat anläggningsmarknad där framför allt investeringarna i energiprojekt ökar. Under nästa år spås även de offentliga investeringarna stiga vilket då ger en uppgång för de totala anläggningsinvesteringarna. Men även bostadsinvesteringarna väntas vända försiktigt uppåt mot slutet av detta år och sedan stiga något under 2025, enligt prognosen med 5 procent.
Konjunkturrapporten konstaterar att statistiken indikerar att vi närmar oss botten för byggandet av flerbostadshus, men att det kommer att dröja till bortom 2025 innan hushållens reallöneinkomster är tillbaka på samma nivå som före det fullskaliga krigsutbrottet i Ukraina, samt att räntorna på bolånen inte lär komma ner till de låga nivåer som gällde för några år sedan. Det gör att ökningen i byggtakten inte kommer att vara lika brant som den tidigare nedgången.
Lokalinvesteringarna, som alltså ökade 10 procent 2023 jämfört med året före, fortsätter att öka och framför allt under 2025 då både offentliga och privata investeringar väntas lyfta. En viktig faktor i det är de ökade statliga försvarssatsningarna. Under 2022 och 2023 drevs siffrorna för lokaler framför allt upp av stora satsningar inom industrin, med ökningar på hela 49 procent 2022 och 34 procent 2023 (ungefär en fördubbling inom loppet av två år), men även av de statliga investeringarna som visserligen var ner 20 procent 2023 men upp 49 procent 2023. Inom den privata industrin återfinns mycket (men långt ifrån allt) av kapitalet i de stora gröna industriprojekten i Norrland. Dessa satsningar fortsätter liksom de ökande investeringarna i lokaler inom jord- och skogsbruket. Det senare segmentet har två år med totala ökningar på över 50 procent, där biogasanläggningar inom jordbruket nämns som ett exempel på klimatrelaterade projekt som tagit en stor del av investeringskakan.
Anläggningssidan hade ett relativt bra 2023, med en ökning på 6 procent i investeringar jämfört med 2022. I år väntas en dipp när siffrorna summeras (på grund av minskade offentliga satsningar på transportinfrastruktur), men den är tillfällig då investeringstakten väntas gå upp både för privata och offentliga projekt. På den privata sidan är energisektorn drivande genom den högsta investeringsvolymen sedan åtminstone 1993 (första året som Byggföretagen har data för), medan den för offentliga investeringar stavas järnväg. Prognosen för hela anläggningssektorn är en uppgång på 5 procent för 2025. De ökade investeringarna antas också prägla även följande år mot bakgrund av Sveriges gigantiska behov av ny elproduktion och större överföringskapacitet. Bara Svenska kraftnät planerar att öka sina investeringar från en nivå på strax över fem miljarder kronor 2023 till nästan 20 miljarder 2027. Även inom VA, avfall och återvinning är behoven av investeringar stora, där VA-nätet enligt branschorganisationen Svenskt Vatten underfinansieras med 10 miljarder kronor per år. Ett flertal större projekt inom området startas också under innevarande år och nästa. Även investeringarna inom transport och kommunikation (såsom terminaler, stationer, hamnar och flygplatser) spås fortsätta öka under prognosperioden. För väg och järnväg ser det ut som att järnvägen ökar under 2025, medan väginvesteringarna minskar.
I fallet med de statliga investeringarna är dock osäkerheten stor. Byggföretagen konstaterar att det finns möjlighet för riksdagen att öka satsningarna på väg och järnväg utanför de fastslagna ramarna. Diskussionen om det stora behovet av infrastruktur i hela landet har tagit allt mer plats och med en snabbt sjunkande inflation och räntor som är på väg ner har regeringen också aviserat att höstbudgeten kan bjuda på större satsningar. Ska Sverige börja beta av sin stora infrastrukturskuld kommer det att krävas åtskilliga tiotals miljarder i ökade anslag för varje år framöver.
Text: Mats Hellström
Artikeln är publicerad i Svensk Åkeritidning nr 4 2024. Se här för prenumeration.
Om Byggkonjunkturen
Två gånger om året (vår och höst) tar Byggföretagen fram rapporten ”Byggkonjunkturen”. Där presenteras statistik för investeringar i olika bygg- och anläggningssegment för de senaste två åren samt en prognos för innevarande och nästa år. Svensk Åkeritidning har gått igenom vårens rapport för att ge en bild av den konjunktur som ligger till grund för marknaden för transport- och logistiktjänster inom bygg- och anläggningssegmentet.
