Djurtransporter i ständig förändring

Det är tidig morgon på Anders Knutssons gård i skånska Hjärnarp. Idag ska fyra uttjänta mjölkkor skickas till slakteriet i Lammhult. När djurtransportören Peter Cartbo från Tryde djurtransporter vant rattar in fordonet på gårdsplanen är det redan upplagt för en snabb överflyttning av djuren.

Knappt tio minuter senare är allting klart och transporten fortsätter ytterligare några mil till en annan gård på andra sidan Hallandsåsen. Där ska man lasta på åtta kor till.

– Efter 22 år i yrket tycker jag att kontakten med bönderna är det bästa med det här jobbet. Det sämsta är väl att det blivit så kontroversiellt. På en fest berättar man ogärna vad man arbetar med. Visst känner även jag ibland att det är lite ledsamt, men om man inte känner med djuren ska man inte hålla på med det här, förklarar Peter Cartbo innan han kör vidare.

Transportlösningen som Tryde djurtransporter investerat i har utvecklats av Svabo Karosser. Djurtransportskåp för slaktdjur som nötkreatur och gris har kommit att bli en viktig del av Kristianstadsföretagets signum. Roger Lindell, försäljningsansvarig, och Stephan Lesniak, teknisk säljsupport, berättar om en verksamhet som ständigt förändras i takt med nya krav på djurs hälsa och välbefinnande.

– Det är mycket att förhålla sig till när man konstruerar och bygger djurtransportskåp som ska uppfylla både Jordbruksverkets och EU:s krav på utrymme, ventilation, värme och tillgång till dricksvatten, förklarar Roger Lindell.

Själva skåpet är en egenutvecklad påbyggnad som ritas av en konstruktör inhouse med hjälp av CAD-verktyget Inventor.

När modellskissen är klar produceras delarna på plats i den egna verkstaden. Där monteras de ihop manuellt på en färdig trailer, ett arbete som brukar ta tio till tolv veckor.

I södra Sverige är det vanligare med oisolerade skåp av aluminium medan kylan i norr ställer krav på bättre isolering. Stephan Lesniak kallar lösningen för ”sandwichkonstruktion”, vilket i detta fall innebär skåp med en 45 millimeter tjock vakuumlimmad kärna av cellplast, samt glasfiberplast på utsidan och härdad aluminiumplåt på insidan.

För att förhindra att djuren halkar under transporten är samtliga transportskåp försedda med en avspolningsbar gummimatta. Skåpen är också utrustade med bland annat hydrauliskt uppfällda lastlämmar, dörrar och ventilationsluckor, temperaturstyrning med integrerade fläktar, grindar, belysning samt höj- och sänkbara plan, allt utifrån kundens önskemål.

Men GPS-övervakningssystem, som krävs vid längre transportsträckor och andra externa tillägg är transportörens skyldighet.

– Det är åkarens ansvar att hålla koll på den typen av regelverk. Vi bygger bara.

Om Svabo Karosser producerar själva skåpen sker det ändå ett visst samarbete med de som tillverkar trailer och chassi och med fordonstillverkarna Scania, Volvo och Mercedes, som levererar dragfordonen.

Roger Lindell verifierar att företaget efter en omorganisation nu vill växla upp produktionen. Idag tillverkas i genomsnitt fem enheter om året. Målet är att komma upp i minst sju till åtta totalt under 2025, i ett första steg. Efterfrågan uppges vara stor och skåpen har lång livslängd, upp till 25 år ibland. När fordonet är slut är det inte ovanligt att skåpet flyttas över till ett nytt chassi.

Svabo Kaross tar sig även an uppgiften att reparera både svenska och utländska fordon.

– Marknaden har förändrats med färre, större och mer centralt belägna slakterier. På samma sätt utvecklas även transportörsföretagen som behöver kapacitet. Förr fanns det inhemsk konkurrens i tillverkningsledet men de flesta skåpproducenterna har försvunnit. På sikt vill vi växa även utanför Sverige, berättar Roger Lindell.

Inom EU har djurtransporter länge varit uppe till diskussion och verksamheten regleras i EU-föreskriften 1/2005/EG. Medlemsländerna får dock införa strängare lagstiftning, vilket bland annat Sverige valt att göra för att hålla en god djuromsorg under transport.

I Sverige måste transportören också ansöka om transportörstillstånd hos Jordbruksverket medan det är länsstyrelsen som ansvarar för besiktning av fordonen.

På EU-nivå har det i flera års tid pågått diskussioner om att skärpa reglerna ytterligare med bland annat krav på ökat utrymme för djuren, skärpt GPS-övervakning vid långa transporter och mer frekventa veterinärkontroller för att upptäcka om djuren ådragit sig skador i samband med transporten.

– I Sverige rapporteras redan få tillbud under transport och som en av remissinstanserna till den nya djurtransportförordningen gör Sveriges Åkeriföretag bedömningen att en del av förslagen inte tillför så mycket, säger Anders Falk, analytiker på Sveriges Åkeriföretag, och pekar på att mer administration, nya investeringar, större transportutrymmen och ökade höjdkrav i fordon med flera våningar kan innebära att transportkostnaderna ökar avsevärt.
– Det kan leda till att livsmedelsdrakarna importerar billigare utländskt kött istället, vilket kan slå hårt mot svensk animalieproduktion.

När en eventuell skärpning av EU-föreskriften klubbas är ännu inte fastslaget. Planen var ursprungligen att arbetet skulle färdigställas under 2025. Rykten gör dock gällande att det kan komma att dröja till 2026 innan den hanteras av ministerråd och parlament i EU, enligt Anders Falk.

Text och foto: Veronica Rönnlund Aldman