Handelsbanken: 2025 blir ljusare

I Handelsbankens Konjunkturprognos förutspås ytterligare ett par år med måttlig global BNP-tillväxt. En upptrappning av handelskonflikter, särskilt mellan USA och Kina, kan dock hota återhämtningen och blåsa liv i inflationen. Banken spår också högre styrräntor i USA, Storbritannien och Norge än i euroområdet och Sverige där räntorna går mot ett normalläge. 

– Finanspolitiken är expansiv. Det räcker med att räntan sänks till en normal nivå, som 2,25 procent, för att säkra återhämtningen och inflationen på 2-procentsmålet”, konstaterar Handelsbankens chefsekonom Christina Nyman. 

Med en handelskonflikt på ingång är utvecklingen svårprognostiserad och det finns många möjliga utfall. Handelsbankens gör antagandet att USA höjer tullarna mot Kina och att Trumps administration genomför en begränsad höjning mot andra länder, med begränsade mothöjningar som svar.

– Men det finns många alternativa utfall och vi antar att fler är negativa än positiva, säger Christina Nyman.  

Konsekvenserna i huvudscenariot, med 25 procent i bedömd sannolikhet, är något lägre global BNP, med något större negativ effekt för USA och Kina och mindre för euroområdet. De sektorer i Sverige som har störst export till USA är motorfordon och transportmedel, som utgör nästan en tredjedel av den totala exporten till USA. Effekten på svensk ekonomi bedöms ändå bli begränsad i detta scenario.

Det finns tecken på att den svaga svenska konjunkturen är på väg att vända. Expansiv finanspolitik, lägre räntor och stigande reallöner förbättrar hushållens köpkraft och banar vägen för en uppgång i hushållens konsumtion under 2025. Styrkan och tidpunkten för återhämtningen för hushållens köpkraft avgörs av vilken prioritering svenskarna gör mellan konsumtion och sparande framöver. 

– Vi räknar med att hushållen kommer spara lite mer av sina inkomster än innan ränteuppgången, men den starka inkomstutvecklingen ger ändå utrymme för en tydlig konsumtionsuppgång i år, säger Christina Nyman. 

Tillväxten tar enligt prognosen fart i år och arbetsmarknadsläget förbättras gradvis, men återhämtningen i svensk ekonomi hålls tillbaka av den svaga konjunkturutvecklingen i euroområdet och ett fortsatt lågt bostadsbyggande, enligt prognosen.

– Vi bedömer att sysselsättningen ökar med knappt 150 000 personer till slutet av 2027. Ökad köpkraft skapar fler jobb i tjänstesektorn och i handeln. Allteftersom återhämtningen breddas påverkas de flesta sektorer positivt, med undantag för byggsektorn, säger Christina Nyman.  

De flesta hushåll kommer också få mer pengar över i plånboken. Det bäddar för att utlåningen till hushåll ökar snabbare och en fortsatt återhämtning på bostadsmarknaden. 

– Vi räknar med att bostadspriserna stiger i hela landet, i takt med ökade inkomster. Dessutom antar vi lättnader av bolånekraven som ytterligare driver upp priserna. Vi tror att bostadspriserna ökar med cirka 6 procent per år 2025-2027, säger Christina Nyman.

De rörliga snitträntorna på bolån väntas sjunka till ca 3,2 procent under första kvartalet och förbli kring den nivån även nästa år.

Inflationen påverkas mycket av energipriser, men den underliggande inflationen är i nivå med 2-procentsmålet. Handelsbankens ekonomer räknar med att Riksbanken gör en sista räntesänkning till 2,25 procent i januari och därefter behåller den räntan. 

– Med en inflation på målet och en ekonomisk återhämtning som förväntas ta fart 2025 ser vi inte att det behövs fler räntesänkningar, säger Christina Nyman. 

Kronan är svag och påverkas i nuläget mycket av det globala ränteläget och den handelspolitiska osäkerheten. Först när omvärldsräntor sjunker, osäkerheten lättar och riskerna minskar framåt 2026 väntas en tydligare, om än successiv, förstärkning av växelkursen.