Historisk infrastrukturproposition presenterades

För lite, för sent och för ineffektivt. Det har varit regeln för svenska infrastrukturinvesteringar under många år. Men nu ska det bli ändring på det, tänker regeringen.

Förra propositionen kom 2020, gällde åren 2022–2033 och var beräknad i 2021 års priser. Då var ramen för satsningarna 799 miljarder kronor. Omräknat till 2025 års priser, vilket den nya propositionen grundar sig på, motsvarar detta 968 miljarder kronor. Det nya ramförslaget är 1171 miljarder kronor, vilket alltså innebär drygt 200 miljarder, eller 21 procent, mer än tidigare ram. Räknas de så kallade förvaltningsanslagen in så blir ökningen ännu högre, drygt 260 miljarder eller 27 procent.

Det rör sig alltså om kraftigt ökade satsningar, även när hänsyn tas till inflationen. Regeringen har tidigare beskrivit att ett huvudfokus är att ta itu med underhållsskulden för väg och järnväg som tillåtits växa under decennier.

– Nu bryts den destruktiva trenden att slarva med underhållet, sa infrastrukturminister Andreas Carlson under presskonferensen.

Av investeringarna går 210 miljarder till drift och underhåll av järnväg, 354 miljarder till drift och underhåll av vägar och 607 miljarder till utveckling av infrastrukturen. Den överlägset största ökningen jämfört med förra planen är posten för drift och underhåll av väg som går upp hela 48 procent.

Regeringen gör också en förändring i hur man räknar genom att nu inkludera förvaltningsanslagen till Trafikverket i den totala ramen. Dessa har tidigare legat vid sidan om.

Finansminister Elisabeth Svantesson sa i sitt anförande att satsningarna hänger ihop med regeringens fokus på tillväxt i senaste budgetpropositionen och hon underströk att många av dessa åtgärder är samhällsekonomiskt lönsamma att genomföra. Regeringen ämnar också stärka arbetet med kostnadskontroll och produktivitet, och upphandlingarna ska ses över.

– Skattebetalarna ska veta att de pengar som nu satsas gör det på bästa sätt och de ska inte försvinna på fördyringar som är helt orimliga, sa Elisabeth Svantesson.

Regeringen öppnar även för ”alternativa” finansieringsformer, vilket i klartext kan innebära kommersiell drift eller finansiering av infrastrukturprojekt. Elisabeth Svantesson nämnde några exempelprojekt som skulle kunna vara intressanta: Malmbanan, dubbelspåret Luleå–Boden samt Östlig förbindelse. Hittills har bara ett fåtal projekt i Sverige drivits kommersiellt.

ERTMS, signalsystemet för järnvägen, kommer enligt tidigare beräkning utifrån nuvarande utbyggnadstakt inte vara helt utbyggt förrän år 2070. Där vill regeringen nu öka takten för genomförandet, med ett nytt mål för fullständig implementering år 2042. Andra fokusområden i propositionen är möjliggörandet av längre och tyngre fordon, där man vill ha ett ökat fokus på utbyggnaden av BK4-nätet. Den övre beloppsgränsen för så kallade trimningsåtgärder ska också höjas från 100 till 150 miljoner. Det innebär att Trafikverket själva kommer att kunna ta snabba beslut om att genomföra större underhållsarbeten. Även regionerna får en höjd gräns för sina projekt, från 50 till 75 miljoner kronor.

Nästa steg är att riksdagen ska fatta beslut om att anta propositionen. Därefter ska ett förslag till ny nationell plan tas fram av Trafikverket, samtidigt som regionerna tar fram länsplaner. Den ska sedan godkännas av riksdagen, vilket sker under första halvåret 2026.

”Det blir mer pengar till infrastruktur, och mer infrastruktur för pengarna”, sammanfattade Andreas Carlson den nya propositionen.

Propositionen är en länge efterlängtad present till den svenska åkerinäringen.

– Sveriges Åkeriföretag ser positivt på den utökade budgetramen för infrastruktur och den ökade satsningen på underhåll, även om den fortfarande utgår från en låg nivå. Det är ett steg i rätt riktning, men behoven överstiger fortfarande budgetramen i propositionen, säger Oscar Hyléen, vd på Sveriges Åkeriföretag.

Transportföretagen lyfter regeringens intresse för alternativ finansiering.

– Sverige är inte färdigbyggt utan tvärtom finns enorma behov av nyinvesteringar i flera delar av landet. Alternativ finansiering kan öka innovationen, förbättra kostnadskontrollen och effektiviteten i olika infrastrukturprojekt, säger vd Marcus Dahlsten.

Skogsindustrierna hoppas bland annat på islossning för bärigheten på vägarna.

– Fler statliga och kommunala vägar öppna för tyngre lastbilar och åtgärder för att få bort flaskhalsarna i vårt väg- och järnvägssystem ger ökad transporteffektivitet. Det skulle avsevärt förbättra transportflödena samtidigt som det skulle skapa förutsättningar för elektrifiering av de tunga transporterna, säger Viveka Beckeman, vd på Skogsindustrierna.

Investeringar 2026–2037
Drift och underhåll järnväg: 210 mdkr (+ 5 %)
Drift och underhåll väg: 354 mdkr (+ 48 %)
Utveckling av infrastrukturen: 607 mdkr (+ 15 %)
Total ram (exkl. förvaltningsanslag): 1 172 mdkr (+ 21 %)
Förvaltningsanslag: 59 mdkr
Total ram (inkl. förvaltningsanslag): 1 230 (+ 27 %)