Mångåriga hjälpare i nöden

Telefonsamtalet till kollegahjälparna kommer ofta direkt från SOS Alarm. Ibland har den drabbade själv varit i kontakt med larmtjänsten, andra gånger kommer informationen om att det finns en förare som kan behöva stöd från en chef eller anhörig. Kollegahjälpen har nu varit ett nätverk av och för lastbilsförare och åkerier i mer än 20 år. Stödpersonerna finns över hela landet och några har själva erfarenheter av trafikolyckor, rån eller överfall. Marica Härold har under sina 16 år fått dela många olika upplevelser, och menar att det är stor skillnad på hur hur folk reagerar efter en svår händelse.

– Jag har mött personer som varit inblandade i en dödsolycka, men som hanterar det bra och inser att de själva inte bär på skulden. Andra tar det på ett helt annat sätt. Några blir ledsna när de upplever att kollegor verkar bry sig mer om hur skadad lastbilen är istället för hur de mår som personer. Och så har jag mött några som har fått långsiktiga problem och där jag känt att vi inte kan göra mer utan att personen behöver professionell hjälp, säger hon.

Allra längst erfarenhet som kollegahjälpare har Carl-Ivar Ivarsson, som varit med från starten för 22 år sedan. Vägen dit kom via ett engagemang i Transportarbetareförbundet i slutet av 90-talet. Han menar att det ofta handlar om att få de drabbade att hitta sin egen lösning.

– Vi löser inte deras problem, men vi kan förhoppningsvis få dem att hjälpa sig själva genom att berätta, fundera och komma framåt i processen. Det är ofta ett samtal som den drabbade styr, för oss handlar det mycket om att lyssna.

Marica Härold instämmer.

– Jag brukar vara öppen med att jag inte är utbildad psykolog eller kurator eller liknande, men att jag vet hur det är att jobba som förare och vara i den här branschen, och att jag har en viss utbildning i att hantera den här typen av samtal och upplevelser. Ofta räcker det med att någon lyssnar och kan hjälpa personen in på rätt tankebanor.

SOS Alarm försöker som regel att kontakta den kollegahjälpare som finns geografiskt närmast den drabbade föraren. Om den personen inte kan ta samtalet kontaktar de någon annan.

– Det är ju inte säkert att man känner sig mentalt redo. Det kan ha varit alldeles för tufft på jobbet, eller något annat. I det läget kanske man inte gör ett bra jobb som kollegahjälpare, säger Carl-Ivar Ivarsson.

Ofta dröjer det något dygn innan samtalet med den drabbade blir av, och det är oftast kollegahjälparen som ringer upp.

– Många drabbade har haft kontakt med räddningstjänsten, men några ringer självmant till oss. De kanske sitter hemma och tänker på en olycka som hände för flera år sedan men som nu blossat upp i minnet och skapar obehag, säger Marica Härold.

Det handlar ofta om tankar som ”om jag inte gjort si eller så hade inte det här inträffat”, eller ”tänk om det hade gått så här i stället”. Marica nämner också ett samtal där personen inte mindes olyckan och tyckte det var obehagligt i sig.

– När vi pratat några gånger kunde han släppa den tanken och se att dessa minuter i livet inte behöver påverka det framtida livet, oavsett om han minns dem eller inte.

Det sker en hel del olyckor och andra tillbud såsom rån eller överfall. Men att lastbilsförare själva är upphov till allvarliga olyckor är relativt ovanligt.

– Jag har hittills inte haft ett enda samtal från någon som själv gjort en stor tabbe som lett till olyckan. Det har handlat om externa faktorer eller en situation som varit svår för dem att undvika, säger Carl-Ivar Ivarsson och får medhåll av Marica Härold:

– Förarna klarar sig oftast bra själva också, medan någon annan trafikant i en bil, eller en fotgängare, råkar illa ut och kanske avlider. Då kan föraren lätt hamna lite i skymundan. Många gånger finns det en arbetsgivare som tar ansvar och stöttar föraren, men det är inte alltid så. Det händer också att föraren inte vill köra mer, och det blir ju en dubbel tragedi om man inte vill, orkar eller kan jobba vidare med sitt yrke.

– Att vara lastbilsförare är ett ensamt jobb, man är oftast själv med att ta besluten. Det är också en viktig aspekt, säger Carl-Ivar Ivarsson.

Text & foto: Mats Hellström
 

Kollegahjälpare med rutin

Marica Härold
Från: Tranås
Antal år som kollegahjälpare: 16

Carl-Ivar Ivarsson
Från: Falkenberg
Antal år som kollegahjälpare: 22

Vill du prata med en kollegahjälpare?
Ring 020-59 60 00 om du som förare varit med om en olycka eller en annan svår händelse. Numret går till SOS Alarm där du snabbt blir kopplad till en kollegahjälpare, om möjligt i din egen region. Även du som är anhörig, arbetskamrat eller arbetsgivare till en drabbad kan ta kontakt med Kollegahjälpen.

Om Kollegahjälpen
Kollegahjälpen drivs av TYA och Sveriges Åkeriföretag, har funnits i 22 år och har som syfte att stötta förare av tunga fordon vid olyckor eller andra svåra händelser i arbetet. Kollegahjälpen deltar ibland på mässor och evenemang, anordnar Kollegahjälpens dag, gör