Regeringen: Hela underhållsskulden ska bort

För lite, för sent och för ineffektivt. Det har varit regeln för svenska infrastrukturinvesteringar under många år. Men på tisdagen kallade regeringen till pressträff för att meddela att man planerar att kraftigt öka satsningarna för väg och järnväg i både den kommande infrastrukturpropositionen och höstens vanliga budget. Pressträffen handlade också om nya satsningar på forskning och utveckling, ökade incitament för kvalificerad arbetskraftsinvandning samt att den svenska flygskatten ska tas bort.

Statsminister Ulf Kristersson inledde med att sammanfatta nyheterna i termer av tillväxtreformer som ska göra att den svenska ekonomin fungerar bättre om några år. Därefter kom han in på infrastruktursatsningarna.

– Historiskt har vi haft perioder då vi har gjort stora infrastrukturinvesteringar. Nu går vi in i en ny sån fas av stora satsningar, framför allt på renoveringssidan. Att renovera sånt som måste börja fungera så att människor kommer i tid till sina jobb, så att bilar kan komma fram på våra vägar.

Energi- och näringsminister Ebba Busch fick ta hand om den lite djupare presentationen av bakgrunden till satsningarna och vad de består av. Hon konstaterade att Sverige historisk på kort tid lyckades lyfta nationen från fattigdom till att bli ett av världens rikaste länder, och att detta beror på att man då använde både offentligt och privat kapital tillsammans.

– Vi byggde vägar och järnväg och skapade en växande ekonomi, vi utvecklade välfärden för att Sverige skulle bli en bättre plats att bo på, slog hon fast för att sedan konstatera att det därefter tog stopp och att järnvägar och vägar nu under decennier har prioriterats ner vilket har lett till en underhållsskuld på området om totalt 120 miljarder kronor.

Som huvudanledning till underhållsskulden lyfte hon att tidigare regeringar valt att spendera pengarna på ineffektiva infrastrukturprojekt i stället för att rusta upp befintlig infrastruktur.

– Det har skapat en situation där kapaciteten påverkas, trafiksäkerhet, tillgängligheten blir sämre. Faktum är att var fjärde väg i landet bedöms vara i dåligt skick. Mälardalsrådet beräknar att trängsel och förseningar i trafik och kollektivtrafik kostar sex miljarder kronor per år, bara i en region i Sverige.

Tillskottet jämfört med tidigare infrastrukturplan är omkring 200 miljarder, vilket innebär att den nya ramen för investeringar kommer att uppgå till 1 172 miljarder kronor (2025 års priser). En ökning med 21 procent.

– Ökningen är alltså större än Trafikverkets högsta alternativ av de medel som myndigheten äskat. Med den nya ramen finns förutsättningar att bygga bort 100 procent av underhållsskulden, meddelade hon och tillade att järnvägen kräver längre tid på grund av att det behövs mer framförhållning.

Utöver ramen på infrastrukturpropositionen så har regeringen kommit överens om att skjuta till 15 miljarder de kommande tre åren för att underhålla och satsa på väg, järnväg och infrastruktur. Det innebär enligt ministern att regeringen skjuter till de maximala resurser som Trafikverket bedömer att myndigheten kan klara av att nyttja under dessa tre år.

Pressträffen innehöll också flera andra stora nyheter som också har med konkurrenskraft att göra. Arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson höll i presentationen som rörde kommande budgetposter för forskning och utveckling.

– Vi kan ge besked om att regeringen gör den största satsningen på forskning någonsin. Vi kommer i den kommande forsknings- och innovationspropositionen göra en historisk satsning på 6,5 miljarder kronor för 2028.

De ökade satsningarna på forskning och utveckling ska trappas upp de kommande åren, först med ett tillskott på 1,5 miljarder nästa år för att år 2028 ligga på 6,5 miljarder högre än tidigare nivå. Det innebär att de årliga satsningarna på forskning och utveckling landar en bit över 40 miljarder kronor.

– Tillskotten kommer att vara permanenta. Att satsa på forskning på framtiden är att säkra framtidens jobb, pensioner och välstånd. Det vi idag satsar vet vi att framtida generationer kommer att tacka oss för, liksom vi kan tacka de som satsat på forskning tidigare. En stark forskningssektor är det som attraherar internationell kompetens och det är avgörande för att våra universitet ska hålla en mycket hög kvalitet.

Johan Pehrson poängterade också att den bästa forskningen ska få det största och mesta stödet och pekade särskilt ut strategisk och specifik spetsforskning och innovation inom banbrytande tekniker.

– Ingenjörslandet Sverige måste fortsätta att ligga i framkant.

Sverigedemokraternas gruppledare Linda Lindberg, som också närvarade på pressträffen, presenterade en nyhet om sänkt skatt för högkvalificerade experter från andra länder – en satsning för att locka hit värdefull internationell arbetskraft på områden där det saknas tillräckligt expertis. Hon presenterade också överenskommelsen om avskaffad flygskatt där regeringen och samarbetspartiet vill gå ifrån den nationella beskattningen och förlita sig på EU:s handel med utsläppsrätter som i allt högre grad kommer att prissätta utsläpp i alla EU-länder.

– Vi går från nationella till europeiska klimatstyrmedel för flyget, det minskar behovet av en nationell flygskatt, konstaterade Linda Lindberg.

Den nationella flygskatten ska enligt förslaget tas bort vid halvårsskiftet 2025.