DB Schenker testar konvojkörning på svenska vägar

Den fulla potentialen med konvojkörning nås först när lastbilar från olika tillverkare kan kopplas upp mot varandra.

Myndigheter, akademi och näringsliv i Sverige har som mål att ligga i framkant när det gäller utveckling av teknik för självkörande fordon. DB Schenker har därför gått ihop med Scania, Volvo, Kungliga Tekniska Högskolan, RISE (Research Institutes of Sweden) och Trafikverket i projektet Sweden4Platooning.

När lastbilar kör tätt bakom varandra i en konvoj förbättras bränsleekonomin genom minskat luftmotstånd. Genom kommunikation mellan lastbilarna kan de köra efter varandra med bara en sekunds mellanrum. Men för att konvojkörning ska fungera i praktiken måste alla lastbilstillverkares system harmoniseras. Det ska inte ha någon betydelse vilket lastbilsmärke som ligger först eller sist i konvojen. I projektet kommer lastbilar från Scania och Volvo att köra i DB Schenkers dagliga transportverksamhet.

- Förutom en viktig möjlighet att minska koldioxidutsläppen, vill vi se hur konvojkörning kan påverka trafikflöden och utnyttjandet av infrastruktur, säger Mats Grundius, vd i DB Schenker Sverige.

DB Schenker använder lastbilar från olika tillverkare i sin dagliga drift vilket ger möjlighet att analysera kommunikation mellan bilarna i verkliga trafiksituationer i realtid.
- Tack vare att vi får möjlighet att testa i verklig trafik kan vi samla in ovärderlig data för att fortsätta utveckla teknologin, säger Jan-Ove Östensen, ansvarig för fordonsautomation i Volvokoncernen.

Luftmotstånd står för 25 procent av lastbilens bränsleförbrukning och ju mindre avstånd mellan lastbilarna desto större potential för bränslebesparing.

-  Tidiga tester visar att potentialen i bränslebesparing med en sekunds mellanrum i en hastighet av 80 km/tim landar på tre till sju procent beroende på var i konvojen lastbilen kör, säger Gunnar Tornmalm, ansvarig för den tidiga utvecklingen av system på Scania. Konvojkörning kan förbättra trafikflödet på motorvägar och minska miljöpåverkan från godstransporter, men för att det ska fungera måste lastbilar från olika tillverkare kunna hitta varandra.

Genom att kommunicera med varandra anpassar sig lastbilarna automatiskt till varandras hastighet och inbromsning. I praktiken innebär detta att reaktionen vid inbromsning minskas till noll. Den trådlösa tekniken ITS-G5 (IEEE 802.11p) har valts för kommunikation mellan lastbilarna.

- Det här projektet utgör ett betydelsefullt steg mot harmonisering och banar väg för en introduktion av konvojkörning på allmänna vägar, säger Hamid Zarghampour, chefsstrateg för uppkopplade och automatiserade transporter i Trafikverket.

För att köra lastbilar i konvoj på allmänna vägar behöver flera faktorer synkroniseras och förvaltas på ett bra sätt. Projektet kommer att undersöka övergripande krav och gränssnitt för system och molnbaserad kommunikation för att möjliggöra för lastbilar och lastbilsflottor att hitta varandra för konvojkörning. Skalbar och tillförlitlig trådlös kommunikation mellan lastbilar samt säkerhetsaspekter är andra viktiga faktorer som kommer studeras.

- Konvojkörning är en fantastisk teknologi för att förbättra bränsleekonomi och säkerhet för godstransporter, men för att nå full potential behövs noggrann online-koordinering och matchning, säger Jonas Mårtensson, biträdande lektor i reglerteknik i Kungliga Tekniska Högskolan. I Sweden4Platooning kommer detta att undersökas i en multi-brandmiljö. Detta ger nya möjligheter för samarbeten mellan konkurrerande företag och att verkligen utforska win-winpotentialen i samarbetande transportsystem.

Jakob Axelsson, professor i datavetenskap i Mälardalens högskola och forskningsledare i RISE SICS, framhåller att Sweden4Platooning också bidrar till att öka den generella kunskapen om system-av-system.

- Detta kommer att gynna andra tillämpningsområden, säger han.

Det tre år långa forskningsprojektet, som pågår fram till december 2019, har finansiering på fyra miljoner euro, varav Vinnova, Sveriges innovationsmyndighet, tillsammans med Fordonsstrategisk Forskning och Innovation (FFI) bidrar med 1,85 miljoner euro.